När vi tre blir fyra

Idag har 94,3 % av graviditeten passerat. Börjar kännas som att slutmålet närmar sig även om jag inte kan ta in det för 5 öre. Jag tror på riktigt att jag kommer få en chock när värkarna sätter igång och jag inser att en bebis är påväg för leverans. Jag har så himla svårt att ta in att vår bebis snart är här, jag har fortfarande svårt att ta in att vi ska bli föräldrar.

 

Jag har 7 dagar dagar kvar att jobba. Imorgonbitti ska jag och Matte på en föreläsning på Danderyds sjukhus, tror det är en föreläsning om själva förlossningen. Kanske att det sjunker in lite då. Jag tror även poletten trillar lite längre ner när man får börja boa hemma. Ställa iordning barnsängen, bädda vagnen och alla sånna detaljer. Jag kan inte föreställa mig känslar när jag går hem från jobbet nästa fredag och går på mammaledighet. 

 

Jag börjar känna mig tömd på energi. Är tröttare på kvällarna än vanligt och har inte samma lust att hitta på saker som i vanliga fall. Jag är inte i lika stort socialt behov som vanligt, en hemmakväll i soffan känns för ovanlighetens skull helt välkommet.

 

Ikväll ska vi på "julbord" med jobbet. Vi ska till Rålamsbovs parken och lira Boule. Jag kan erkänna att jag inte är jätte taggad, men det ska bli trevligt att få en sista kväll med gänget innan jul/nyår och mammaledighet. De flesta går på ledighet imorgon så det blir ett trevligt avslut.