När vi tre blir fyra

Charlie är snart 1 år och 9 månader. Jag har inte bloggat på över ett år, så jag tänkte uppdatera er om Charlies utveckling. 

 

Han är över lag en glad och väldigt charmig kille, men stark vilja och en envishet som han ärvt av sin mamma. Han förstår väldigt mycket och snappar upp och tar efter saker vi gör väldigt snabbt. Han är så söt när vi går upp på mornarna och går och hämtar mina tofflor, eller min morgonrock. Han kan mina rutiner. När jag bäddar sängen hämtar han först alla kuddar som vi brukar bädda med, och sist hämtar han en filt som vi brukar lägga i fotändan. Gulligt! 

 

Han är inget snille när det kommer till talet. Hans vokabulär är väldigt smalt, näst intill ej existerande. Han säger mamma, har precis börjat säga pappa (men använder de inte för att tilltala oss, han upprepar det oftast efter vi sagt det). Han har sagt gurka, kissa och kaka och några andra ord. Men han säger de vara om vi frågar honom, 

- Kan du säga kaka? 

Då kan han säga kaka. Men de är som att han inte kommer på att använda ord med egen vilja. Han låter dock konstant och har sitt eget språk, ett uttryck han använder till 90% av vad han än vill är att bara säga AAA och peka. 

 

Det känns dock som att de börjar släppa och jag tror att ordkvarnen snart kommer att raska till, tror förskolan bidrar till en positiv utveckling i detta. 

 

Charlie har fortfarande kvar sina allergier mot ägg och Mjölkprotein. Vi tog nya prover i somras och än har de inte blivit bättre. Detta begränsar såklart hans kostcirkel, men förutom det är han också ganska kräsen. Köttbullar och korv är två favoriter, blodpudding och pytt i panna brukar också gå ner. Men över lag tycker jag han äter bra sålänge han får mat som faller honom i smaken. Han tuggar alltid noga och även om tallriken helt plötsligt kan vändas upp och ner eller slängas ner på golvet tycker jag bordsskicket för det mesta är helt okej. 

 

Nattningen sker alltid vid 20:00. Då har vi smort hela Charlie med Locobase (en mjukgörande salva) då han har torr hud. Borstat tänderna och satt på honom pyjamas. Vi sätter på hans speldosa, en pingvin med förinlagd musik. Den spelar i 20 minuter innan den slår av. Han får 200ml välling i sin spjälsäng, i sitt rum. Den håller han i själv och dricker upp. Sen byter vi napp mot flaska och så smyger vi ut ur rummet. I 95 fall av 100 vänder han sig bara om och sover. Så duktig! Sen han fyllde 1 år har han sovit hela nätter, självklart med bättre och sämre perioder. Men nu har vi haft en lång dålig period. I två månaders tid har han vaknat varje natt. Han vill komma över till oss, sen är han nöjd och somnar om. Nu har vi låtit honom komma över till oss. Tänker att han kanske vill ha trygghet. Men är rädd att det nu blivit en vana. Man kanske borde avvänja honom med det, eller hoppas på att det helt plötsligt bara går över.. 

 

Charlie somnar alltid till melodin av den här speldosan och han har den alltid med sig när han sover borta för att han ska känna igen sig.

Bra tips!